Utbildning, bildning och studier

Avslutade studier

1982-1991: Grundskola, årkurs 1-9. Årskurs 1-3 i Kvarnängsskolan, årkurs 4-9 i Fruängsskolan.

1991-1994: Gymnasieutbildning, Naturvetenskaplig linje. Brännkyrka Gymnasium. Avgångsbetyg snitt 4,8. (Kursförteckning med betyg)

Pågående studier

1994-: Fil. kand. i Teoretisk filosofi, Stockholms Universitet. 120 poäng avklarade. (Kursförteckning med betyg)

1995-: Civ.ing. i Datateknik, Kungl Tekniska Högskolan. 120 poäng avklarade. (Kursförteckning med betyg)

Jag räknar med att vara klar med bägge examina senast höstterminen 1999.

Om mina studier

Nog med det formella. Låt mig istället berätta själv om vad jag har studerat hittills, och vad jag har för mål med mina studier. Jag började alltså (till min matematikundervisande klassföreståndares förtvivlan :-)) läsa Teoretisk filosofi på Stockholms Universitet direkt efter gymnasiet. Jag har alltid varit väldigt fascinerad av filosofi, jag vill gärna pröva på något lite annorlunda, och dessutom kände jag att jag ville koppla av från matten och all naturvetenskap - ett lite annorlunda "sabbatsår", måhända. Det var kul, men på tok för lite att göra. Så till våren fortsatte jag med filosofin, men läste dessutom 10 p Språk och datorer (vilket kanske var det första tecknet på min fascination för detta område) samt de första 10 p av grundkursen i Latin. Då lärde jag mig för första gången hur skev poängbedömningen av kurser kan vara ibland - dessa 10 p latin var ungefär lika jobbiga som de övriga 30 p jag läste den terminen - men ack så roliga!

Nåväl, nu var tiden mogen för mig att göra något vettigt också, så jag sökte till civilingenjörsutbildningen i Datateknik på KTH. Och eftersom jag utan problem läst 40 p under våren, så sökte jag även grundkursen i Lingvistik, som kvällskurs på halvfart. Det innebär att kursen, som normalt går under en termin om 20 p, istället går under två terminer med 10 p per termin. Då detta visade sig fungera bra - jag klarade att läsa humaniora parallellt med KTH utan att behöva göra några avkall på mina KTH-studier, så har jag fortsatt med det därefter. Under andra året på KTH läste jag således Idéhistoria om kvällarna, och under höstterminen i trean läste jag de återstående 10 p av grundkursen i Latin. Det var fruktansvärt kul, men också fruktansvärt jobbigt. Som värst var det undervisning (med obligatorisk närvaro) fyra kvällar i veckan, men oftast "bara" tre kvällar. Kombinerat med en ovanligt jobbig termin på KTH, blev det rätt slitsamt. Jag bestämde mig då för att "varva ner" lite - men det var ju svårt att genomföra. Har man väl fått blodad tand, så... :-)

Under den senaste terminen (våren i trean) så har jag återgått till filosofin. Jag började läsa 5p av fördjupningskursen (C-kursen), återstår 15p varav jag tänker läsa 5p i höst (f¨r att avsluta litteraturkursen). Därutöver tillkommer 10p uppsatsskrivande, vilket jag skjuter på tills vidare (fär se om jag orkar börja jobba med den i sommar...). Dessutom läste jag en liten kurs om 5 p i "Norska - språk och kultur". Det är mycket roligare än det låter :-). Norsk er et deiligt språk. :) Jag blev så inspirerad att jag tänker läsa motsvarande kurs i danska i höst, om jag hinner.

Studiemål

Vad är det då jag håller på med? Finns det någon röd tråd i studierna eller har jag bara valt att läsa första bäst kurs jag stött på? Varför läser jag något så "flummigt" som humaniora? Borde jag inte läsa ett ordentligt ämne som ekonomi istället? Detta är frågor som andra ofta har ställt mig, men som jag även har ställt mig själv ibland. Jag har faktiskt ett ganska bra svar på dem allihopa. Låt mig besvara dem i bakifrån.

Jag läser inte ekonomi eftersom jag tycker det är så himla tråkigt. :) Jag är helt övertygad om att man ska syssla med sådant man tycker är roligt, om man ska kunna göra ett bra jobb. En slutsats man då kan dra är att jag tycker det är roligt att studera såväl humanistiska som naturvetenskapliga ämnen. Det är en helt korrekt slutsats. Naturvetenskapen och de humanistiska ämnena har två helt olika sätt att se på världen, som bägge fascinerar och attraherar mig. Jag tror att det är viktigt att man förstår sig på bägge två, för att kunna skapa ett bättre samhälle. Många av de problem vi har idag tror jag är följden av tekniker som inte förstår humaniora, och humanister som inte förstår teknologi. Jag tycker lika illa om teknologer som förkastar humanistiska ämnen som "flummiga", som humanister som förkastar naturvetenskap som "obegripligt". Humaniora är inte flummigt, och naturvetenskap är inte obegripligt. Det är det första skälet.

Det andra skälet är att jag inte bara vill ha en utbildning, jag vill ha en bildning också. Visserligen blir det nog lättare att försörja sig här i livet om man har ett "civ.ing." att sätta efter sitt namn, men blir det roligare att leva för det? På universitetet kan jag läsa kurser som jag kanske inte har någon direkt praktisk nytta av, men som ändå känns som väldigt viktiga att ha med mig ut i livet. Hit hör bl.a. kurserna i filosofi, latin och idéhistoria. Efterhand som jag har studerat så har jag dels lärt mig mer om det klassiska bildningsidealet och artes liberales, eller "de sju fria konsterna", och dels insett att det är ett väldigt bra rättesnöre som jag i stort sett följt under min studietid, i början utan att ens veta om det. Eftersom artes liberales är tämligen bortglömt i modern tid tänkte jag berätta kort vad de går ut på. De sju konsterna delades upp i två delar om tre och fyra konster, trivium resp. quadrivium. I trivium ingick de s.k. formella ämnena grammatik (d.v.s. latin :-)), retorik och dialektik (d.v.s. logik). I quadrivium ingick de matematiska ämnena aritmetik, geometri, astronomi och musik. Dessa discipliner går inte helt och hållet att översätta till moderna motsvarigheter, men i den mån det går så anser jag mig ha täckt upp dem rätt bra. Det som möjligen återstår är retorik och musik, men det hoppas jag kunna åtgärda innan jag är klar med mina studier. :-)

Det tredje skälet är slutligen ett nyttoskäl: jag tror jag kommer att ha nytta av många av de här kurserna, såväl på KTH som vad som följer därefter. Jag har nämligen utvecklat ett ganska starkt intresse av ett område som ibland kallas språkteknologi, och som i princip omfattar problemet att få datorer att förstå språk. Det kan vara allt från automatisk korrekturläsning av dokument på datorn, talande datorer och datorer som förstår tal, till automatisk översättning från ett språk till ett annat. Många av de ämnen jag har läst - framförallt lingvistik, språkfilosofi, latin (med all dess grammatik) och språk och datorer - har gett mig en gedigen kunskap om hur språk fungerar och vad modern språkforskning säger. Detta blir tillsammans med de kurser jag har läst på KTH (såväl allmäna datalogikurser som mer specifika kurser som Artificiella språk och syntaxanalys) en spännande kombination. Jag hoppas kunna göra mitt examensarbete (mot slutet av 1999) inom just området språkteknologi.

Jaha... om du har läst så här långt så har du antagligen fått en ganska god inblick i min studiesituation, och målen med mina studier. Om det är något du undrar över; om du vill tipsa om några roliga kurser som du tror jag skulle uppskatta; om du själv vill få några tips om de kurser jag har gått; eller vill kontakta mig av andra skäl, så är du naturligtvis välkommen att skicka mig ett mail!

Avgångsbetyg från gymnasiet

Specialarbete: Amfigram och andra stereobilder

Oviktat snittbetyg (utan Idrott): 4,8

(Betygsskala: 1-5, 5 högsta betyg)

Avslutade kurser på Stockholms Universitet

Summa: 120 p.

(Betygsskala: U, G, VG. VG högsta betyg)

Länkarna går till Universitetets beskrivningar av kurserna som de ser ut nu. Kurserna kan ha sett annorlunda ut när jag gick dem.

Avslutade kurser på Kung Tekniska Högskolan

Summa: 120 p. Viktat snittbetyg: 4,7.

(Betygsskala: 1-5, 5 högsta betyg, eller U, G)

Länkarna går till KTH:s beskrivningar av kurserna som de ser ut nu. Kurserna kan ha sett annorlunda ut när jag gick dem. Vissa kurser ges inte längre. Från dessa går länkar till "motsvarande kurs".

I kursen Programutvecklingsprojekt ges visserligen endast betygen Godkänt och Underkänt, men kursansvarige delar ändå ut den informella utmärkelsen "Bästa projekt". Min projektgrupp var en av de grupper som fick den utmärkelsen läsåret 97/98.